Lönestatistik 2026 – Jämför löner för 255 yrken i Sverige

Vad tjänar man egentligen i Sverige? Oavsett om du ska löneförhandla, fundera på att byta karriär eller bara är nyfiken på hur din lön ligger till jämfört med andra — här hittar du svaren. Lönestatistik.se samlar lönedata för 255 yrken baserat på SCB:s lönestrukturstatistik och gör den tillgänglig, sökbar och enkel att jämföra.

Med verktyget ovan kan du söka på ditt yrke och direkt se medellön, medianlön, spridningen mellan P10 och P90, samt jämföra med andra yrken. Nedan går vi igenom hur det svenska löneläget ser ut i stort — från genomsnittslöner och löneskillnader till de högst och lägst betalda yrkena.

Genomsnittslön och medianlön i Sverige 2026

Den genomsnittliga månadslönen i Sverige ligger på ungefär 38 300 kronor före skatt, enligt SCB:s senaste lönestrukturstatistik. Det är dock viktigt att skilja på medellön och medianlön, eftersom de berättar olika saker om löneläget.

Medellönen (genomsnittet) beräknas genom att summera alla löner och dividera med antalet anställda. Höga löner drar upp medelvärdet, vilket gör att medellönen ofta ger en lite ”överdriven” bild av vad de flesta tjänar.

Medianlönen är det mellersta värdet — hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre. I Sverige ligger medianlönen på ungefär 35 600 kronor per månad. Skillnaden mellan medel och median visar att det finns en skevhet i lönefördelningen, där ett fåtal höginkomsttagare lyfter genomsnittet.

Löner per kön och ålder

Löneskillnader mellan män och kvinnor är ett ständigt omdebatterat ämne i Sverige. Den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män ligger på cirka 9,2 procent. Det innebär att om man jämför samtliga kvinnors och mäns löner rakt av, utan att justera för yrke, sektor eller arbetstid, så tjänar kvinnor i genomsnitt 9,2 procent mindre.

När man väger in faktorer som yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid minskar skillnaden till ungefär 4–5 procent — den så kallade standardvägda löneskillnaden. Denna oförklarade skillnad är den som ofta används i den politiska debatten och den som arbetsgivare är skyldiga att analysera i sina lönekartläggningar.

Lön efter ålder

Lönen tenderar att öka med åldern upp till 50–55 år, för att sedan plana ut eller i vissa fall sjunka något. De lägsta lönerna finns i åldersgruppen 18–24 år, där medianlönen ligger runt 26 000–28 000 kronor. I åldersgruppen 45–54 år når medianlönen sin topp, ofta runt 38 000–42 000 kronor beroende på sektor och yrke.

Topp 10 högst betalda yrken i Sverige

Vissa yrken sticker ut tydligt i lönestatistiken. Här är de tio yrken som har de högsta medellönerna enligt SCB:s senaste data:

Gemensamt för de högst betalda yrkena är lång utbildning (ofta 5+ år på universitet), stort ansvar och i många fall brist på kvalificerad arbetskraft.

Topp 10 lägst betalda yrken i Sverige

I andra änden av löneskalan hittar vi yrken som ofta kännetecknas av lägre utbildningskrav, hög personalomsättning och stor andel deltidsanställningar:

Löner per sektor — privat, offentlig, kommun och stat

Lönenivåerna skiljer sig tydligt beroende på vilken sektor du arbetar i. Generellt gäller att privat sektor har de högsta genomsnittslönerna, följt av statlig sektor, medan kommuner och regioner ligger lägre.

Privat sektor: Medellön cirka 40 500 kr/mån. Här finns störst lönespridning — från restaurangbiträden till VD:ar. Löneförhandlingar är oftare individuella.

Statlig sektor: Medellön cirka 42 000 kr/mån. Den höga siffran förklaras av att statliga tjänster ofta kräver hög utbildning (jurister, handläggare, forskare). Lönen sätts ofta centralt med individuella tillägg.

Kommuner: Medellön cirka 33 000 kr/mån. Stor andel vård-, skol- och omsorgspersonal. Kollektivavtalen är starka men löneutrymmet begränsat.

Regioner: Medellön cirka 40 000 kr/mån. Domineras av sjukvårdspersonal — från undersköterskor till specialistläkare, vilket ger stor intern spridning.

Löner per utbildningsnivå

Utbildning är fortfarande den enskilt viktigaste faktorn för lönenivå. Sambandet är tydligt:

Förgymnasial utbildning: Medellön cirka 28 000–30 000 kr/mån. Begränsat urval av yrken, ofta inom service, lager och enklare industrijobb.

Gymnasial utbildning: Medellön cirka 32 000–34 000 kr/mån. Tillgång till fler yrken, bland annat inom teknik, handel och transport.

Eftergymnasial utbildning (kortare): Medellön cirka 36 000–38 000 kr/mån. Yrkeshögskoleutbildningar och kortare högskoleutbildningar ger tillgång till specialistroller.

Eftergymnasial utbildning (3+ år): Medellön cirka 42 000–48 000 kr/mån. Civilingenjörer, ekonomer, jurister, läkare och andra akademiska yrken.

Forskarutbildning: Medellön cirka 50 000+ kr/mån. Forskare, universitetslektorer och professorer, ofta i kombination med specialisttjänster.

Löner per region och län

Det finns tydliga geografiska skillnader i lönenivåer. Stockholms län har de högsta lönerna med en medellön runt 42 000–44 000 kr/mån, drivet av en hög koncentration av huvudkontor, finans och tech. Västra Götaland och Skåne följer därefter med medellöner runt 37 000–39 000 kr/mån.

De lägsta medellönerna finns i län som Gotland, Jämtland och Norrbotten, där medellönen kan ligga 3 000–5 000 kronor under riksgenomsnittet. Samtidigt ska man väga in att levnadskostnader — särskilt boende — ofta är betydligt lägre utanför storstäderna, vilket gör att köpkraften inte nödvändigtvis skiljer sig lika mycket som bruttolönerna antyder.

Löneutveckling över tid

De svenska lönerna har historiskt ökat med ungefär 2–3 procent per år i nominella termer. Under de senaste tio åren har den årliga löneökningstakten legat kring 2,5–3,0 procent. Men den verkliga frågan är hur reallönen utvecklas — det vill säga löneökningen minus inflationen.

Under 2022–2023 var inflationen hög (över 8 procent), vilket innebar att reallönerna sjönk kraftigt trots normala nominella löneökningar. Sedan dess har inflationen sjunkit tillbaka, och reallönerna har börjat återhämta sig. Vill du beräkna hur en löneökning påverkar din plånbok? Använd vår löneökningsräknare som inkluderar inflationsjustering och 5-årsprognos.

Lönespridning — vad är P10 och P90?

Medellönen och medianlönen ger en fingervisning, men de säger inget om lönespridningen — alltså hur mycket lönerna varierar inom ett yrke. Där kommer percentilerna in.

P10 (10:e percentilen) anger den lön som de 10 procent lägst betalda ligger under. P90 (90:e percentilen) anger den lön som de 10 procent högst betalda överstiger. Spannet P10–P90 visar alltså hur stor variation det finns.

Yrken med stor lönespridning (brett P10–P90-spann) inkluderar företagsledare, IT-arkitekter och säljare — där individuella prestationer och arbetsgivare påverkar lönen kraftigt. Yrken med liten lönespridning inkluderar undersköterskor, förskollärare och kommunala tjänstemän — där kollektivavtalen styr och lönerna ligger tätt.

Lönespridningen är viktig att känna till inför en löneförhandling: om ditt yrke har stor spridning finns det mer utrymme att förhandla uppåt, medan ett yrke med snäv spridning ofta innebär att lönen redan ligger nära taket för rollen.

5 steg till en lyckad löneförhandling

Att förhandla lön kan kännas obekvämt, men det är en av de viktigaste sakerna du kan göra för din ekonomi. Här är en konkret guide:

1. Gör din research. Använd vår lönestatistik för att se vad andra med samma yrke tjänar. Kolla spridningen (P10–P90) för att förstå var du rimligen kan landa.

2. Dokumentera dina prestationer. Samla konkreta exempel på vad du bidragit med — ökad försäljning, sparade kostnader, lyckade projekt, nöjda kunder. Siffror och fakta väger tyngre än känsloargument.

3. Välj rätt tillfälle. Det bästa tillfället är ofta vid den årliga lönerevisionen, men även efter ett avslutat lyckat projekt eller när du fått utökat ansvar. Undvik att förhandla när företaget precis kommunicerat dåliga resultat.

4. Ange ett konkret belopp. Forskning visar att den som lägger det första budet ofta styr förhandlingen. Ange ett specifikt tal (t.ex. ”42 500 kronor” snarare än ”runt 42 000”) — specifika tal uppfattas som mer genomtänkta.

5. Ha en plan B. Om arbetsgivaren inte kan möta ditt lönekrav, förhandla om andra förmåner: fler semesterdagar, löneväxling till pension, friskvårdsbidrag, möjlighet till distansarbete eller kompetensutveckling.

Data och metod

Lönestatistiken på den här sidan baseras på SCB:s lönestrukturstatistik, som är Sveriges mest omfattande och tillförlitliga lönedatakälla. Statistiken täcker hela den svenska arbetsmarknaden och bygger på uppgifter som arbetsgivare rapporterar in.

SCB samlar in lönedata från ett urval arbetsgivare inom privat, kommunal och statlig sektor. Urvalet är stratifierat så att både stora och små arbetsgivare inom alla branscher representeras. Totalt omfattar statistiken uppgifter om flera miljoner anställda — det gör den till en av Europas mest detaljerade lönedatabaser.

Yrkesklassificeringen följer SSYK 2012, där varje yrke har en fyrsiffrig kod. Vi visar data på den mest detaljerade nivån som tillåter statistiskt säkerställda uppgifter. I vissa fall är yrkesgrupper sammanslagna när antalet observationer är för litet för att garantera individers integritet.